Anything that's worth having, Is sure enough worth fighting for


Man vaknar upp, rullar över till andra sidan, förväntningarna om att du fortfarande
ligger kvar sen sist. Trots att man även vid nyvaket tillstånd, någonstanns vet, att
du inte kommer ligga där.
Vilja av att försöka hålla fasaden uppe, när man egentligen bara vill skrika rätt ut,
köpa första bästa biljett till ingenstanns, och få hålla om dig. Om så för bara en
enda sekund.
Vill att allt ska vara som vanlig. Vill öppna dörren, mötas av det finaste leendet
i världen
, och bara få världens kram och höra orden "det känns som en evighet
sen", trots att det egentligen bara var några timmar sen vi sågs..

Nästa gång, blir ju verkligen en EVIGHET sen.


Kan du inte bara komma hem nu.


/Victoria.


Even if you are a million miles away
I could still feel you in my bed
Near me, touch me, feel me





Kommentarer

Alla kommentarer är välkomna:

Så, vad heter du?
Kom ihåg mig?

E-postadress, känns ju himlans onödigt!

URL/Bloggadress:

Och så var det dags att lätta på hjärtat här:

Trackback