Tog en sväng förbi ICA. Mitt ICA. Det är liksom mitt. Kan gå runt där i evigheter.
Mest för att jag har en sådan beslutsångest, men även för att det är lite av en
frizon.

Det finns ingen mottagningen i större delen av affären, och det finns inte många
jag känner som jag kan stöta på. Det är oftast lugnt, ganska fridfullt.

Kan stå och läsa på något, mest bara för att slippa tänka. Slippa tänka på jobbet,
hur allt ska ordna sig, om alla räkningar är betalda, om jag faktiskt stängde det där
fönstret på jobbet.

Det är skönt. Och det behövs. Ibland.

Sen kommer jag hem, och kommer på att jag inte ens fick med mig hälften där
ifrån. Kommer på hur dålig jag egentligen är på att handla mat. Ler för mig själv
och tackar gud för alla uteställen!