Blev en fredagsmiddag hemma hos familjen idag. Alltid skönt att få växla
lite kloka ord med bror. Han kan liksom få mig att tro att jag faktiskt
kan, bara jag vill. Och det vet jag ju, men ibland blir det kortslutning i
huvudet, ungefär som nu.

Jag kan verkligen inte hålla på med något såhär hjärndött. Eller det är
väl fel ordval. Matte, fysik, kemi är långt ifrån hjärndött för många. Men
att inte få hålla på med något som ger mig något. Som berör mig.

Åhh vad jag saknar mina barn på förskolan!!

Jag vill känna att jag brinner för det jag gör. Att det verkligen är det jag
vill hålla på med. Som dansen, det, det var något speciellt! Vill uppfyllas
av precis samma känsla när jag går in i skolan som jag fick varje gång
mina fötter stod på det välbekanta dansgolvet.

Jag saknar känslan som gör hela mig varm av lycka och välbehag!

Jag vill verkligen känna att jag valt rätt. Och det är jag väldigt medveten
om att jag inte gjort.
Som mamma sa. Du ska känna att du valt något som du själv vill hålla
på med.

Jag måste sätta det där förbannade högskoleprovet.


/Victoria.